Att ladda de mentala batterierna

Vi har varit en sväng i stugan och som vanligt känner jag mig mest stressad innan vi skall åka dit, men väl där så rinner allt bara av mig... Jag går in i en helt annan lunk, ett helt annat sinne och ställer mina mentala batterier på laddning.
Det är så lugnt och tyst där och så nära naturen. Älskar att bara gå ut genom grinden och vara i skogen, kunna följa vindlande stigar som i barndomen och känna det där ursprungliga som en gång var och som är just nu också, fast lite längre bort.
När vi kom dit var det isande kallt... Så kallt som det blir i en stuga när värmen varit av och det har varit frostnätter. Vi tände i öppna spisen och sakta men säkert så kom den där värmen tillbaka. Sedan skrattade vi så att vi tjöt åt TV:n som inte heller tyckte om kylan och vägrade starta. Den fick också stå på uppvärmning framför brasan.
När vi hade ätit så vi var proppmätta drog Yngste sonen drog sin madrass till öppna spisen ,kröp ned och så blev det. Han och maken sov framför öppna spisen på natten.