Här är en häst som min älskade morfar gjorde till mig när jag var liten. Den betyder så mycket för mig och den har följt mig genom åren var jag än har bott.
I 70-talets plastålder var en simpel trähäst ovanlig som leksak, men jag älskade den. Från början hade den betydligt mer man och en liten borstig svans, men de har liksom delar av färgen försvunnit med åren..
Jag älskade den för att den var en kopia i mina ögon av en kolsvart ardennerhäst som fanns på gården där vi bodde som små. Ela Kavat, kallade jag och mina systrar hästen och med Ela upplevde jag ett band som jag aldrig känt förut.Vi var liksom sammanflätade i tankarna och ni som har ridit förstår säkert vad jag menar.
Ela gick ett mycket tragiskt öde till mötes och då kom denna figur att betyda ännu mer...
Har ni någon speciell sak som följer er vart ni än tar vägen i livet?
Vilken härlig häst och så fint att din morfar gjort den! Minnen är så viktiga att ha.
SvaraRaderaHa det fint!
KKram Eva