Försoning

Jag letade bland alla våra gamla bilder igår i jakten på det speciella kortet vi behövde till äldste sonens studentskylt. Nu hittade jag givetvis just inte det, men jag hittade en mängd andra fotografier. Foton från det jag var tonåring och från åren efter det. Jag bläddrade igenom korten och förundrades över  hur mycket det var som faktiskt har hänt i livet. Alla dessa dagar med sorg och glädje och att det fanns en tid när vi inte hade barnen! Helt otroligt!

Ja och sedan kände försoning när jag bläddrade bland bilderna! 

Det blev en stund att stanna upp och liksom göra en summering av livet och jag kände ett lugn sänka sig ned över mig!

Jag är hel som människa och jag har för många år sedan försonats med det som var och framför allt med mig själv!

För det är jag tacksam!