Denna väska använder jag dagligen och den rymmer verkligen allt! Ja, ni vet allt från äppelskruttar till lego...
Det som hör livet till med andra ord.
Väskan har hängt med några år nu och jag älskar den verkligen.
Så mycket jag blev alldeles förtvivlad när dragkedjan behagade att gå sönder i somras .
Nu är ett byte av dragkedja på en skinnväska inte helt enkelt, så jag har använt den utan att kunna stänga den. Kändes dock inte helt OK att ha den öppen.. Jag försökte dock få på "löparen" (vad heter det egentligen?) på blixlåständerna och det lyckades. Väskan gick att stänga igen!!
Nu skulle jag ju då säkra dragkedjan med några stygn så att den inte hoppade av igen, men det skulle jag göra en annan dag såklart. Ha,ha här har vi det igen! Det blev ingen annan dag för dragkedjan hoppade av igen och nu förberdde jag mig på att jag och min älskade väska kanske inte skulle fortsätta på livets resa tillsammans...
Nu kan det ske under här i livet och jag lyckade få ihop dragkedjan ännu en gång!! Nu kändes det som om jag hade utmanat ödet för mycket när det gällde min väska , så denna gång skred jag till verket med en gång och nu skulle det säkras en gång för alla.
Någonstans i mina lådor visste jag att jag hade böjda nålar. Jag tror att jag lånade dessa nålar på livstid från min systers ex-sambos mamma så jag ahr ingen aning om var någonstans de är inköpta. Saknar hon dem skall jag nog lämna tillbaka dem.
Ja, nålarna var verkligen att perfekta att utföra livräddanade insatser på min dragkedja och nu finns det en spärr av tråd på blixtlåständerna som inte släpper förbi en frihetslysten liten dragkedjekläpp!
Dock var det väldig ovant att sy med en krok så att säga. Det krävdes en liten annan teknik för att inte sy fast fingrarna i väskan.
Sedan en bild på en annan sak som jag håller hårt i och det är min stoora fingerborg.
Den passar mina stora fingar och det är ett måste när man skall sy för hand i lite kraftigare tyger och behöver kraften att sy igenom många tyglager.
Ser ni, ser ni?!
Dragkedjan går att stänga!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar